Artur Hazelius och skaffarna
Museets grundare Artur Hazelius började samla föremål år 1872 tillsammans med sin maka Sofi. Han ville rädda minnet av den försvinnande allmogekulturen under industrialiseringen av Sverige. Till sin hjälp byggde Hazelius upp ett nät av frivilliga medarbetare som han kallade för ”skaffare”. Skaffarnas uppgift var att resa runt för att samla in föremål till museets samlingar. Ganska snart började museet samla föremål även ur borgerliga stadsmiljöer och högreståndshem, hantverk och andra näringar.
Fotodokumentation
Samtidsdokumentationen fortsatte under det nya seklet med dess tekniska möjligheter. Nordiska museets första fotograf anställdes 1906 och de första filmupptagningarna gjordes under 1920-talet. Sedan dess har museets fotografer och intendenter byggt upp betydande samlingar av dokumentära fotografier under fältarbeten och via insamling av externa dokumentärfotografers bildsamlingar.
Frågelistor och meddelare
1928 inledde museet den så kallade ”frågelistverksamheten” vid Nordiska museets arkiv. Varje år sändes ett antal listor med frågor ut till ett nätverk av ”meddelare”, flera hundra personer över hela landet. Listorna hade olika teman och kunde innehålla hundratals frågor. Verksamheten pågick fram till 2016. Idag består samlingen av omkring 53 000 enskilda svar fördelade på mer än 460 frågelistor i olika ämnen, från knuttimring och festeldar till radio och personlig hygien.
Arbetarminnen och folkminnen
1945 började museets samla in arbetarminnen och självbiografier i samarbete med olika fackförbund. Sedan dess har en omfattande mängd arbetslivserfarenheter samlats från människor inom olika yrkesgrupper. Arkivets samlingar har byggts på med andra typer av handlingar i form av dagböcker, manuskript, receptböcker, brev- och fotosamlingar samt arkivhandlingar från företag och gårdar.
Digital insamling genom minnen.se
2015 inledde museet insamling på digital väg genom webbplatsen Minnen.se. Sedan dess har vi genomfört ett 20-tal frågeupprop inom en rad olika ämnesområden. Materialet spänner över berättelser om flykt, högtidsfiranden och Metoo. Genom de digitala uppropen går det att bidra med såväl berättelser som foton, teckningar, filmer och ljudinspelningar, och även att presentera materialet för allmänheten i realtid. Hittills har över 15 000 personer lämnat in bidrag och blivit en del av Nordiska museets minnesbank.
Tankar om pandemi, krig, livet idag och i framtiden
2020 startade Nordiska museet som det första museet i världen en insamling av personliga betraktelser om vardagen med Covid 19-pandemin. 2022 efterlyste vi människors tankar om det pågående kriget i Ukraina. Under museets 150-årsjubileum 2023 efterlyste vi berättelser om att leva i Norden idag inför den nya basutställningen och samlar in människors tankar om Norden år 2173 i insamlingen Vår framtid.
Medskapande insamlingscommunity
2024 startades Skaffarbrevet som går ut till personer som aktivt deltar i museets insamlingar. Brevet innehåller nyheter kopplat till museets insamlingsverksamhet och engagerar över 2000 personer.
