6 november 2012 , en "nästan" normal dag i mitt liv

Min dag började som vilken tisdag som helst, upp kl 7.00 väcka min 14 åriga dotter och se till att hon kommer iväg till skolan. Mina bortskämda katter sitter som vanligt uppradade framför mig på golvet och vill bli matade med rökt skinka.

Jag sitter i morgonrocken och dricker kaffe och läser tidningen när jag tittar på klockan, redan 9.25! Jag ska vara på kommunhuset kl 10 och det tar 20 minuter med elmoppen! (Jag hann med 1 minut tillgodo)

När jag åker kommer jag på att jag glömt ladda batterierna! Det borde gå och det gjorde det men sista 100 metrarna inna jag kom hem blinkade lampan ilsket som talar om att det behövs mer ström.

På kommunhuset var jag med på ett möte med två tjänstekvinnor från kommunen och två till representanter från HK-rörelsen. Kommunala Handikapprådet där jag sitter som vice ordförande har fått kommunen att inse tt politiker och tjänstemän behöver utbilda sig om funktionshinder vilket ska ske under 2013 och nu ska vi försöka hitta ett sätt husr det ska gå till. Det ligger mycket jobb framför oss men jag ska försöka vara delaktig i att det blir ett bra resultat i slutändan, det gäller att vara envis men det är en vara jag har överflöd av.

När jag kom hem vid lunchtid km jag ihåg laddningen på elmoppen för efter en lunch och lite vila var det dags att åka iväg igen. Nu kom det som inte riktigt hör till mina normala sysslor, jag var till tandläkare för att dra ut en tand. efter ca 45 minuter åkte jag hemmåt igen, nu en tand fattigare. Ingreppet gick bra och bedövningen tog.
Mobilen ringde när jag var på hemväg men den fick ringa, det är inte så lätt att prata med stora tussar i munnen för att stoppa blödningen.

När jag kom hem satte jag mig med ett korsord. Bedövningen gick ur men som tur är så finns det bra värktabletter i skåpet så det gick bra.

Efter en gemensam middag med man, dotter och hungriga katter så får jag skjuts av Mats till en väninna. Vi är några tjejer (kvinnor) som träffats i ca 20 år och har en prat- och syjunta. Att brodera gick bra och kaffe kan man dricka med sugrör när man har ett stort sår i munnen. När jag sen kom hem och la mig så var min tanke:

Nu ska jag skriva till livsbild om en "nästan" normal dag i mitt liv!

/Katarina Lindberg

Kommentarer: (0)

Senaste livsberättelserna

Det finns mycket som vi inte vet om hur det är att leva med funktionsnedsättning. Både förr och nu.

Senaste livsberättelserna

Plåtkonstruktion

Berätta din historia

Vad vill du berätta om ditt liv? Skriv, teckna eller tala. Skicka gärna med en bild.

Berätta din historia

Anna Wallsten

Så använde jag Livsbild i utbildningen

Anna Wallsten har haft stor nytta av Livsbild i sin etnologutbildning. Berättelserna om personliga, historiska och samhälleliga förändringar är intressanta för forskare på olika områden, skriver hon på Veckans tema.

Så använde jag Livsbild i utbildningen

Är du med i en förening?

Nu kan du berätta om vad föreningslivet betytt för dig. Varför är du med? Vad är roligast? Är något tråkigt? Du kanske inte alls är med i någon förening – varför i så fall?

Är du med i en förening?