Min uppväxt

Jag föddes den 27 mars år 1977 i Lund. Under mitt första år växte jag upp i ett lägenhetsområde på Klostergården i Lund. Mina föräldrar tyckte att det verkade vara ett tråkigt ställe att växa upp på, så vi flyttade till ett villaområde i Veberöd. Vi hade en stor trädgård där jag kunde springa omkring och leka. Snett mittemot vårt hus bodde också en liten flicka, som blev min kompis.
På min två-års dag fick jag en lillasyster!
Någon vecka senare kom det hem en dam från barnavårcentralen till oss, och skulle titta lite på min lillasyster. Mamma undrade om allt var som det skulle med mig med,
eftersom hon tyckte att jag gick vingligt och dreglade mycket.
Damen från barnavårdcentralen tyckte att de skulle titta på mig lite mer noggrannt nere på barnavårdcentralen. De gjorde olika tester på mig, men alla svaren visaade att jag var som alla andra barn. Men mamma var ändå orolig, så man skickade en remiss till Lunds sjukhus. Där gjordes en rutinkontroll på mig , och man kom fram till att jag troligtvis hade en lättare cp-skada.
Tiden gick, och när jag var tre år började jag på förskola i Lund. Det var en speciell förskola, för barn med olika funktionsnedsättningar. Jag tyckte det var jätteroligt att gå där och jag trivdes som fisken i vattnet.
Under tiden jag gick på förskolan i Lund, bestämde vi att vi skulle flytta till ett nybyggt villaområde i Svalöv. Där skulle också många andra barnfamiljer bo. Det var även gångavstånd till förskola, skola och till centrum.
Året när jag fyllde sex år började jag i "riktiga" förskolan, precis som alla andra sexåringar. Det var en rolig tid och jag utvecklades väldigt mycket!
När jag var sju år var jag väldigt glad och förväntansfull över att börja första klass på Centralskolan i Svalöv.
Jag fick många kompisar i skolan och några av dem bodde hemma på mitt område.
Livet och skolan flöt på bra och varken jag eller min omgivning märkte några större tecken på min funktionsnedsättning.
Sommaren då jag var elva år åkte vi till Sturkö i Blekinges skärgård, vi hade hyrt en stuga alldeles nere vid havet. En dag när vi var nere och badade, halkade jag och fick en spricka i armen.
Efter denna händelse började mina föräldrar tvivla på min diagnos. De trodde inte att jag hade en cp-skada, de trodde att jag hade något annant eftersom min balans var så dålig. En tid efter att vi kommit hem från Sturkö, blev jag inlagd på Lunds sjukhus. Efter några dagar konstaterade läkarna att jag hade diagnosen Ataxia Telangiectasia.

/Malin Nimark