En nästan vanlig dag i en ovanlig familj

Dagen började som vanligt. Vi gick upp på morgonen vid 6.20, barnen (2, 4 och 6 år gamla) var inte sugna på att gå upp. Varför är det alltid så när det är dags att vakna när man ska till dagis/skola?
Jaja upp kom vi och iväg kom vi, om än något försenade då allt tog längre tid än vanligt idag. Stora dottern lämnade bilen och knallade in själv på fritids (första gången hon gjorde det) och jag körde ner med de andra till dagis.

Hopp och iväg igen och hem med mig för här skulle det städas.

Hämtade barnen på fritids och dagis på eftermiddagen och vi hade ett möte (här skiljer sig dagen åt från vanliga dagar, fast måndag och onsdag är jag i skolan så även det skiljer sig) här hemma som gick mycket bra. Skönt när det händer bra saker!!

Efter att vi sagt adjö till de som kom hit på mötet så tog vi det lugnt ett tag. Sen skulle det firas!!
Sonen på 4 som har autism (har även 6 åringen) ville inte alls gå till pizzerian som oss andra utan han åt kvällsmat hemma hos mormor. De fick lite mys och jag och de andra barnen fick lite mys vi med.

Kvällen avslutades med skolarbete för min del. Undrar varför man alltid skjuter upp saker så länge som möjligt?! Haha ja så är det alltid känns det som.

Men en kväll hos oss betyder även att minstingen ska ha sin medicin och inhalationer.
Hon har en gastrostomi (knapp på magen) och den är mycket bra till mediciner och så får hon mat där med förstås när hon inte vill äta själv.

Vi är en vanlig men ändå ovanlig familj.
En ensamstående 3 barns mamma där alla tre har någon form av funktionshinder eller sjukdom.
Bjuder på bilder på mina fina ungar. :)